måndag 30 juli 2007

Borta bra men hemma bäst...






Klockan 10 (16.00 svensk tid) igår söndag påbörjades vår hemtripp. Efter en liten fotosession framför bussen så satte sig alla tillrätta inne bussen. Nästan alla…
Efter ca 10 minuter undrade Leif var Herr Gidlund var? Inte var han inne i bussen i alla fall. Då fick vi åka tillbaka och hämta honom. Han försov sig ”lite grann” kan man säga. Under resan så har gitarrist Henk haft en guldmedalj i sin ägo. Denna har delats ut till den person som för dagen gjort den största bedriften. Antingen positivt eller negativt. Vem medaljen hamnade på denna dag är kanske inte så svårt att räkna ut.Vi var på flygplatsen ca 3 timmar senare och checkade då in allt bagage. Vi landade i Stockholm kl 07.00 idag morse. Kl. 09.16 landade vi på Landvetter. Sovit har man inte gjort ännu men det kommer nog. Vi har haft en rätt trevlig turné faktiskt. Många upplevelser rikare är man. Svårt att sammanställa allt i huvet nu med tanke på hur jetlaggad man är. Ett riktigt bra turnégäng e de i alla fall. Det har funkat långt över förväntan och det är med sorg i hjärtat jag avslutar denna turnéblogg.
Anneli, Sara, Martin, Rolf, Henrik, Vicky, Jenny, Finn, Roger, Leif, Mats, turnéledare Peter, Andreas och jag Peter Trummis tackar för denna gång.
Må så gott och sov sött

söndag 29 juli 2007

På väg hem...






Äntligen... Efter nära 6 veckor på turné i USA så är vi på väg hem. Sitter på ett hotell utanför Albany. Klockan här är 09.45 (15.45 svensk tid). Klockan 10 åker vi mot New York och flyger hem till Sverige. Hemma tidig måndag är planen...
Gigstället igår hette Saratoga och var inte helt jämförbart med Red Rocks. Men det blev en värdig avslutning med turnéns sämsta scenljud. Publiken var med och det var vi också. Tidigare på dagen så hade vi fått gå upp alldeles för tidigt och rest hela dagen. Från flygplatsen i Albany till Saratoga fick vi åka jättelimo. Inte så kul pga att AC´n var trasig. Men en upplevelse rikare är man.

En sammanfattning kommer under måndagen.
Tills då... Hej
Peter

fredag 27 juli 2007

Så nära men ändå så långt...






Idag var dagen då vi skulle spela på det omtalade stället Red Rocks. Alla inblandade var taggade som tusan. Kanske inte alla men nästan. Bloggaren själv har gått och fått nån sorts halsinfektion. Men inte farligare än att man kan spela.
Kl 11.30 lämnade Rolf, Henk och teknikern hotellet, resten av bandet ramlade in vid. 14.00 tiden.
Väl framme så fick man en wow känsla i hela kroppen. Vilket ställe! Jag kan skriva superlativ hela den här bloggen men ni fattar nog.
Vädret var kanon med sol och värme. Alla sprang runt och tog kort på allt som fanns på stället. Efter lite rodd så började jag soundchecka mina DW trummor och det kändes hur bra som helst. Ny tekniker hade vi idag också. Robert från Woodstock. Han åker även med oss imorgon på vårt sista gig!
Alla hann inte soundchecka sina grejer för 16.30 ringde matklockan. Jättebra mat som vanligt på den turnén.
Kl. 17.00 startade så vår riktiga soundcheck. Redan i starten så började det åska. Och regnet kom också efter en stund. 4 låtar in på soundscheck så gick strömmen... Och den kom aldrig tillbaka mer...
kl. 20.00 skulle vi börjat spela men då togs istället det slutgiltiga beskedet. Vi ställer in.
Snacka om antiklimax. Alla är helt bedrövade och arrangören var... knäckt.
Nära 9000 biljetter var sålda. Stället rymmer 9450!
Ingen släpptes in pga strömbrist.
Det var ett blixtnedslag på en större elledning som utlöst det hela. Ursäkta men skit var tråkigt!!!! Ganska otroligt är det att ett sådant här stort ställe inte har någon backup ström...
Tur i oturen är att vi fått 3 klara gig i Dallas i slutet av september. Vi gjorde klart att vi kommer till Denver och spelar dagen innan vi börjar i Dallas. Torsdagen den 27 september spelar vi (förhoppningsvis) för ett utsålt Red Rocks! Tur även där för Willie Nelson skulle egentligen spelat där då men har ställt in av någon anledning.
Nu e vi på ett nytt hotell nära flygplatsen. kl 05.00 lämnar vi hotellet för färd mot Saratoga och vårt sista gig på denna speciella turné.

Hej hej
Från en krasslig bloggare

onsdag 25 juli 2007

Denver Colorado...





Igår anlände vi till Denver Colorado. Aka fd. Foppaland. Grymt. Trodde det skulle vara lite svalare när vi är en bit upp men oj så fel. Så här varmt har vi inte haft det någon gång under turnén.
Vi anlände 18.30 lokal tid. Man börjar bli lite knasig i den lilla hjärna man trots allt har. Nu är vi i Mountain Time. Det skiljer 2 timmar bakåt från östsidan och 8 timmar från Sverige. Så här är det:
När klockan är 12.00 hemma i Sverige så är den:
East Time 06.00
Central Time 05.00
Mountain Time 04.00
Pacific Time 03.00
Glasklart???
På lördag åker vi till sista giget utanför New York. Då får vi flytta fram klockan 2 timmar. Dagen efter så flyttar vi fram den 6 timmar. För då är vi hemma. Vi kommer hem tidig måndagsmorgon. Men nu åter till Denver. Vi bor på ett mkt fint hotell i utkanten av Denver. Här har vi haft en ledig dag och så även imorgon. Hela gänget har legat vid poolen hela dagen... Det kanske sticker i ögonen hos er där hemma men ärligt talat så struntar vi i de... :)
Giget på fredag är på Red Rock. Ett av världens vackraste spelplatser enligt vår amerikanska turnéledare. Tråkigt att vårt amerikanska crew lämnat oss men vi skall nog göra ett bra gig där också. Det ligger på 2000 meters höjd och det finns syrgastuber på scen... ha ha. Man får la se vem som har sämst kondition.
På denna spelplats har aldrig ett tributeband eller liknande spelat. Här är det namn som U2, Springsteen m.fl. som spelar. Helt galet att vi skall få spela där. Förväntningarna är på topp.
Må väl alla människor
Peter

måndag 23 juli 2007

Mitt bland Amish People...






Ja. Då sitter jag på Hotel Holiday Inn i Lancaster. Klockan är nu 19.40 och jag har precis sprungit med hurtigklubben i det granna landskapet. Här bor det mkt Amishfolk. Ett släkte från holland som lever efter gamla normer. Skepparkrans och hatt är vanligt. Dock inte på kvinnorna.

Vi har en day off idag och det känns gymt skönt efter en vecka med mkt tidiga avgångar. Vi har haft 5 gig på raken men på olika platser. Imorgon kommer vi att flyga till Denver Colorado. Där väntar 2 lediga dagar. På fredag spelar vi på Red Rocks Amphitheatre. Det skall vara en av dem vackraste spelplatserna i landet. Vi får la se.

I förrgår spelade vi i Ocean Grove i New Jersey. Samhället låg precis vid havet med milslång sandstrand. Stället vi spelade på var en stor träbyggnad med plats för 5000 personer. Jag tror att det nästan var fullt. Det drivs mestadels kyrklig verksamhet i denna byggnad då samhället tillhör Metodistkyrkan. Byggnaden byggdes 1895 och är helt i trä. Norrmän och svenskar slängde upp huset på 3 månader.

En underlig känsla att se en sommarstad vid havet med fin strand utan en enda pub eller liknande.

Igår spelade vi här i Landcaster. Stället hette American Music Theatre. Publiken var äldre och lite tråkig men som vanligt så kom dem igång i andra set. Så har det varit på dem flesta gigen.

Igår var det även poolfest med alla i gruppen. Otroligt trevligt. En herr Mats i sällskapet förgyllde kvällen med konstsim i poolen...

Igår var kvällen då vårat amerikanska crew lämnade oss. Mark, Russel och Jason hette killarna. Mycket fina och proffsiga boys...

Nu e det banne mig bara 2 gig kvar. Hoppas solen kommer tillbaka över Sverige. Jag får väl binda fast den och släpa den över Atlanten i sämsta fall...

Hej hej



fredag 20 juli 2007

Cape Cod och Cohasset






I förrgår (torsdagen den 19 juli) spelade vi i Cape Cod. Detta ställe är ett sk. jetset ställe för folk med pengar. Schwarzenegger, GAP grundaren m.fl. har sommarhus här. Kennedy klanen har 12-14 hus här. Några av oss fick en liten guidad rundtur med chefen Tony. En engelsk man som hejar på Blackburn i fotboll. Inte United som jag så olämpligt sa att jag hejar på...

Visste ni förresten att Schwarzenegger är född den 30 juli 1947, är en österrikisk-amerikansk kroppsbyggare, skådespelare och politiker (republikan), tillika guvernör i Kalifornien? Såklart...

Gigstället var ett stort cirkustält med 1200 betalande. Grymt coolt med en rund och snurrande scen. Publiken var i extas. Helt makalöst bra!

Vi fick sova på samma hotell tors-fre och fre-lör vilket var skönt. Igår fredag så fick en liten klick i bandet åka limousine till Boston. Freddy hette den skyldiga och han träffade vi på Mohegan Sun. En av hans chaufförer kom och hämtade oss utanför hotellet. Det var helt galet. Jag, Jenny, Sara, Henke, Rolf, Gidlund, Anneli och Finn var dem utvalda. Eller dem som hade intresset och orken...

Boston är en mkt fin och man får lite Europa vibbar av stan. Det blev shopping, lunch i Little Italy, besök på Fenway Park, Berklee m.m. i Boston. Fenway Park är Red Socks hemmaplan. Den är 95 år gammal och är USA´s äldsta baseball-plan.

På kvällen spelade vi i Cohasset. På en surrande rund scen. Igen...

Giget gick utmärkt. Svårt och toppa publiken dagen innan men det var bra ändå.

Nu e klockan 05.49 och bussen går kl 06.00 motOcean Groove utanför Philadelphia.


Vi hörs

Peter

torsdag 19 juli 2007

New York! Dagen Efter...




New York. Dagen efter…
Onsdag morgon och väckning kl. 09.00. Några av oss hade bestämt att ta oss till Macy´s. Världens största butik! På vägen dit fick vi göra några oförutsedda stopp pga. skyfall. Vi hade bestämt att vår transport tillbaka till Long Island skulle komma kl. 13.00. Man ville såklart krama ut det sista av stan så gott det gick. Väl framme vid Macy´s så gick några in. Jag tröttnade ganska omgående och gick ut promenerade bara. En kvinna i sällskapet gick och köpte en jazz bas för under 6 000 kr. Coolt!
Transporten var såklart försenad och anledningen var skyfallet innan på morgonen. Det tog 2 timmar tillbaka till Long Island mot normala 45 minuter. Vi hade lobby call 15.45 och vi kom fram 20 minuter innan vi skulle åka till gig. För gig skulle vi ha på kvällen och det på North Fork Theatre i Westbury Long Island.En rund scen och 1200 betalande. Skönt att få spela 2 set a´45 minuter igen. Mycket svårt scenljud men skitkul ändå. Publiken var kanon. Vi var på hotellet vid 23.30 på kvällen trötta men glada. Vilka intryck man har nu.
Idag torsdag hade vi lobby call 05.30. Herregud. Det var tidigt tänker säkert några och jag kan bara säga att det är det! Vi ”firar” en månad i USA idag också.Nu sitter jag och skriver denna blogg på bussen mot Cape Cod där vi skall spela ikväll. Ca 40 mil norr om New York. Vår chaufför har som brukligt kört fel men hon e go ändå. Ser fram emot att få kunna publicera denna och andra bloggar nu. Hoppas på att det är trådlöst på hotellet.

Väl Mött
Peter med gruppen Arrival bakom mig

New York!












Måndagskvällen slutade i sportbaren på hotellet. Det tog bara 1 timma för mig att få in maten. Efter gym så blir man ganska hungrig. Men men…
Det alla såg fram emot ägde rum dagen efter. 09.30 kom vår beställda van och tog med oss mot Manhattan. Vi skulle bo på Hotel 17 som låg nära hörnet av 3e avenyn 17e gatan. Vi fick inte checka in för en kl 15.00 men vi fick ett rum där vi slängde in allas bagage. Vi delade senare på oss och gick i tre grupper. Jag kommer redogöra för vad vår grupp gjorde denna dag. Gruppen bestod av mig, Sara, Anneli, Jenny och Martin.
Vi började gå mot Broadway som alltid e säkert kort vad gäller shopping. Väl framme där så gick vi mot Downtown Manhattan. Vi sneddade åt öst och kom således till Village där vi stannande för en liten frukost. Vi gick in och ut i alla möjliga affärer och såsmåningom kom vi till Little Italy och Chinatown. Vi stannade för en lunch på ett rekommenderat ställe som hette Il Cortile. Det var en minnesvärd lunch men dyr. Men "shit" vilken mat!
Efter detta vandrade vi snabbt igenom delar av Chinatown. Resan gick mot Ground Zero. På vägen dit fick vi se en liten filminspelning med Ross och Monicas pappa i Vänner. Namnet på honom visste ingen. Anneli höll på att bli statist men ratades ganska omgående…
Efter detta så kom vi till WTC platsen. Det var mer som en enda stor arbetsplats och svårt att få en överblick. Freedom Tower skall det nya tornet heta och bottenplattan till detta torn skall vara lika stor som de 2 forna WTC-tornen tillsammans. Behöver man säga att detta skall bli världens högsta byggnad…
Battery Park heter parken som är längst ner på Manhattan. Från parken går mängder med båtar till Ellis Island, Frihetsgudinnan, Staten Island osv. En mycket fin park med bra vy över olika sevärdheter. Vi gick strandpromenaden från Ground Zero till Battery Park. Fantastiskt fint i det sköna vädret. 6 timmar hade vi varit på språng. Kändes såklart i kropp och stjäl men det var bara och hålla ut.
Från Battery Park så tog vi röd tunnelbana (eller spårvagn som jag sa hela dan) till Time Square. Svårt att beskriva hur sjuk denna plats är för dem som inte varit här. Mycket ljus och folk och trött blir man. Extra trött med tanke på hur länge vi hade varit i gång. Jag kom ihåg en notaffär modell större så efter en snabb titt i Sam Ash-affärerna (musikaffärer) så hittade vi butiken jag pratat om. En hel del inköp blev det även där. Nu hade klockan blivit 20.00 och det var hög tid att dra oss tillbaka till hotellet för lite uppfräschning. Väl framme på hotellet så mötte vi upp alla andra och bestämde att vi skulle besöka jazzklubben Smalls. Egentligen var det jazzklubben Smoke men det var fel adress som nån hade fått så det blev Smalls istället. Vi käkade i närheten av klubben och gick senare in. Där spelade Al Cohn´s son Joe med sin trio och en sångerska. Otroligt begåvad gitarrist. Så himla skönt att få gå ner i en källare och slappna av och lyssna på bra jazzmusik.
Delar av gänget släckte lampan kl. 03.00. Jag och Herr Gidlund delade rum. Och säng…




Klart Slut


Peter

Long Island...








Idag måndag den 16:e juli kl. 11.00 checkade vi ut från vår otroligt lyxiga boende på Mohegan Sun. Väl i bussen så väntade en 3 timmar lång resa mot Long Island. Alla var på bra humör och såg fram emot nya äventyr. Speciellt för imorgon då 12 av oss åker till Manhattan och bor på Hotel 17 i Village.Extra glad för dagen var Finn som skulle dra till Manhattan redan ikväll. Kl. 18.00 kom en limousin och hämtade honom. Han skulle åka och se på Les Paul (92 år) som han fått biljett till. Kul!
Så långt in i min skrivelse så låter allt frid och fröjd. Men när vi väl anlände till vårt hotell så var det som att någon skojade. Att ge detta sk. hotell en enda stjärna vore en skam. Grymt äckligt och ofräscht. Men det främsta var att det kändes otryggt och bo där (se bilderna längst upp). Efter en del strul så bokade gruppen själva om till en klass 3 hotell i närheten. Nu bor vi grannar med NY Islanders hockeyarena. Kul för mig om inte annat. Från hotellet ser vi skylinen av Manhattan…
Vi får se vad som händer. Vårt amerikanska management förstod inte att vi kunde klaga på vårt fina hotell som vi skulle bott på i 3 dagar. Lyckligtvis så bor vi på Manhattan imorgon.
Nästa gig är på onsdag på Long Island och då heter stället North Folk Theatre. Enligt uppgift så spelar man på en rund scen och publiken sitter runt om. Det kan bli en behaglig upplevelse.
Väl Mött hälsar alla i Arrival
Peter Mattias Daniel

söndag 15 juli 2007

Mohegan Sun... part 3






Söndag natt och klockan är 00.40 (06.40 svensk tid). Imorgon måndag kl 11.00 åker vi mot Long Island utanför New York. Nästa gig blir på onsdag och då på North Fork Theatre i Westbury NY. På tisdag kommer 12 st av oss dra in till The Big Apple. Vi skall sova på ett hotell som heter Hotel 17. En resa som vi planerat själva i gruppen. Det skall bli jäkligt kul. Jag tror att det kommer bli en overklig upplevelse för dem av oss som inte varit där.

Även för oss som varit där...

Men nu e man ju faktiskt på Mohegan Sun och det har varit 5 bra gig. Idag spelade vi lite tidigare. Det känns som att det räcker med casinon nu på ett tag.

Efter giget igår så fick ett fåtal av oss biljetter till Rascal Flatts. Det var grymt. Kul och se en riktigt stor produktion Dem sjöng och spelade som på platta.

Vi har fått kontakt med en "storfräsare" vid namn Freddy. Han tog mig och herr Gidlund på spa och sen bjöd han in oss till VIP-baren för lite käk. Det var trevligt.

Leadsångerskorna fick dyra smycken också. Han e från Boston och skall försöka ordna så att vi kommer dit. Vi fick reda på att vi skall spela i Dallas i slutet av september. Ett fåtal gig bara men ändå.

Nu skall jag krypa ner i halmen och sova.

En bloggare behöver mkt sömn och näring för att blogga vidare.


På återseende

Eder Peter