Hej vad det går...

Igår fredag vaknade undertecknad 07.00 USA tid. Nu är klockan 07.30. Yippie!! En halvtimme mer sömn! Med tanke på att man somnade en timme senare igår så har man ju förlorat… :)

Gig nr. 2 i ordningen ägde rum igår fredag den 11 juli. Ett jäkligt bra gig med mkt energi. Kul sa räven. Uppladdningen till giget bestod i en utflykt till ett shoppingcentrum modell större. I-phone 3G släpptes igår. Men som ni ser på bilden längst upp så var det fler än jag som kände till det :). Vi kikar på denna telefonmodell vid ett senare tillfälle då lite av hysterin lagt sig.
”Gänget” handlade skor, kläder, smink, radiostyrd helikopter (!), väska m.m. Vi drog helt enkelt vårt strå till stacken gällande konsumtionssamhället och bättrande nog på statistiken… Visste ni förresten att en amerikan konsumerar 10 gånger mer än en mexikan, 20 gånger mer än en kines och 30 gånger mer än en indier :). För min egen del så blev det presenter till nära och (väldigt) kära.

Dagen föregicks av åskväder med många regnskurar. När en skur lagt sig så tar det inte mer än 15 minuter för marken att torka upp och gör det på så sätt omöjligt för det mänskliga ögat att se att det regnat överhuvudtaget.
Väl hemma så hade vädret spruckit upp så många gick ner till poolen för sol och blad. Klockan 17.15 alt. 18.15 kom hämtningen till giget. För min egen del så blev det en 20 minuters promenad till stället.
Vi var tillbaka på hotellet vid 23.00 på kvällen. Då gick hela gänget till en bar i närheten som heter New Yorker. En lokal karaoke bar nära hotellet. Fronten och delar av kören gick upp och sjöng Dancing Queen med många glada miner som följd.
Dagens övningar blir allmän slappning kring poolen och en liten genomkörare på löparbandet. Det är numera som en daglig rutin.

Yours sincerely
Peter

Så ja...

Ligger i sängen och ser att klockan hunnit bli 07.30 här i USA det vill säga 14.30 hemma i Svedala. Sen den senaste bloggen har vi hunnit göra vårt premiärgig. Det ägde rum igår torsdag den 10 juli på Potawatomi Casino i Milwaukee. Vi anlände till spelplatsen strax efter lunch igår. Då var det ingen backline på plats på scen. Många var ändå hungriga så vi letade oss igenom casinot efter någon bra restaurang. Utbudet är stort med många restauranger. Många med mig valde asiatiskt.
Sen sist vi var här så har stället växt till det dubbla i storlek och antal anställda ökat med 1000 personer till att omfatta 3 000 personer totalt. Big business! Känslan som slår en är ändå nedslående. Denna känsla frambringas pga. klientelet som spelar, oftast vid s.k. slotsmachines. Det är till synes inga rika knösar som spelar utan mindre välbärgade människor som lever på tron att gamblea sig rika. Kanske ingen sanning men det är i alla fall känslan som jag får. Ja ja. Nog om detta.
Gigstället på casinot heter The Northern Lights Theater. En väldigt mysig lokal med plats för 493 personer. Vi spelar här till och med söndag. På tisdag åker vi vidare mot Springfield ca 70 mil härifrån.
Giget var uppdelat i 2 set a´45-50 minuter. Hur gick det då???
Det blev en lyckad premiär med många glada människor som följd :). Om sanningen skall fram så har i alla fall jag inte kommit in i ”rytmen” helt ännu. Vi gick på scen kl 20.00 på kvällen dvs. kl 03.00 svensk tid… Men det gick väldigt bra med bra energi och så. Efteråt var man dock helt slut…
Senare idag fredag den 11 juli så skall en del av gänget åka till ett shoppingcentrum. Hmm... Det var ju något speciellt med denna dag. I-phonen 3G släpps idag! :)

Hej hej från Peter

Jodå...

Arrival är tillbaka i USA igen och skall denna gång vara här till slutet av juli. Vi började resan igår tisdag (8 juli). Klockan 10.00 var det samling på Landvetter Gbg. En mellanladdning i Amsterdam och Detroit blev det för att slutligen landa vid vårt slutmål, Milwaukee. Klockan hade då hunnit bli 03.00 svensk tid. Det är sju timmar bakåt som gäller här. Turnéschemat ser ut som följer:

10 juli Milwaukee, WI, USA

11 juli Milwaukee, WI, USA

12 juli Milwaukee, WI, USA

13 juli Milwaukee, WI, USA

17 juli Springfield, OH, USA

18 juli Jim Thorpe, PA, USA

19 juli Ocean Grove, NJ, USA

20 juli Terrytown, NY, USA

22 juli Kirtland. NM, USA

23 juli Beaver Creek, USA

24 juli Orem, UT, USA

25 juli Denver, Colorado, USA

26 juli Las Vegas, NV, USA

Det skall bli enormt roligt… Det börjar bli en vana nu med USA gig hit och dit :).
När vi sent om sider anlände till hotellet igår så var man ganska trött men sin vana trogen så kollade man upp faciliteterna. Hotellet kanske inte håller samma klass som förra gången i Milwaukee men betyget blir ändå med beröm godkänt. Hotell som erbjuder gratis internet, gym och utomhuspool får det :)
Vi var ett par tappra själar som efter kollen masades oss ner till hotellbaren för mat och dryck. Kl.23.40 (06.40 svensk tid) slocknade undertecknad med en krånglande dator på bröstet.
Idag vaknade man tidigt lokal tid. Inte direkt utvilad men ok. Trött men glad som jag så ofta brukar säga.
Efter lite allmän slapphet i sängen så inmundigades det en god frulle i hotellrestaurangen. Lite solning har det också blivit vid poolen. Nu har klockan slagit 13.00 och man har redan fått lite färg. Kanske lite för mycket… Vädret är strålande sol och 30 grader i skuggan. Helt ok! Imorgon blir det premiärgig! Gött!

Hörs snart igen

På väg hem...

Sen min sista blogg har vi hunnit med vårt sista gig på denna korta turné. Giget var även det i ett casino i en liten stad som heter Rising Sun. Bra mat och en bra avslutning blev det. Vi skall om några minuter lämna hotellet för att åka mot flygplatsen.
Vår lediga dag i fredags spenderade vi i bussen. Restiden från Rhode Island blev exakt 22 timmar... Det var verkligen en skön känsla att få komma till ett bra hotell på fredagskvällen. Vi har bott på samma braiga hotell i dagarna 2.
Men nu hinner jag tyvärr inte skriva mer.
Må så gott alla bloggläsare

Syns i sommar
Peter

Jodå så att e…

Gigstället i onsdags var i en gammal kyrka vid namn Alter. En helschysst ställe. Giget gick bra förutom ljudet på scen. Undertecknad var nu en av dem drabbade. Hade kramp i högerfoten till slut för att man spelade för hårt som i sin tur berodde på inget ljud i monitorn.
Publiken var grym så det blev kul ändå.
Strax efter kl 00.00 var vi framme vid hotellet. Där väntade dusch och lite sömn.

Kl 06.00 igår torsdags morse (22 maj 2008) var det samling utanför vårt hotell i Pittsburg.
Resan skulle då gå mot Rhode Island, nära Boston. 620 miles eller 100 vanliga svenska härliga mil hade vi då framför oss. En ganska lång resa skulle man kunna säga och därför säger vi det.
Insläpp kl 19.00 och gigstart klockan 20.00. Vi skulle vara färdiga med soundcheck kl. 18.00.
Kl 17.00 hade vi ca 1 timma kvar. Klockan 18.00 hade vi åter en timma kvar.
Stressigt värre. Milt uttryckt. En del hysteriska utbrott präglade inresan mot spelstället. Det blir så när man är 12 personer på scen och alla skall ha speciella scenkläder, ljud, smink och allt annat.
Hur f** skulle vi hinna det på ingen tid alls?
När klockan var 19.50 kom vi så äntligen fram. Alla rusade in till scenen och började pilla med sina grejer. Arrangören flyttade fram gigtiden till kl. 21.00 istället.
Vi hann ställa upp, soundchecka och byta om på mindre än en timma… Ett svårslaget rekord.
Giget gick skitbra. Alla var väldigt nöjda och belåtna efteråt.
Efter gig blev det häng i en av barerna på stället och som senare avslutades i bussen.
Nu är klockan 08.00 amerikansk östkusttid och dagen heter fredag. Vi har nu åkt buss i snart 7 timmar och vi har kanske minst 8-10 timmar kvar. 140 mil skall vi åka totalt och målet är Cincinnati.
Tur för oss att vi är lediga ikväll…

/ Herr Häst

Är bananerna fina idag då?

Nu ligger jag i min binge i vår turnébuss och bloggar. Bussen har 12 sängar och all annan bekvämlighet. Bara en sådan sak som trådlöst internet vilket innebär att jag bokstavligen bloggar från bussen.

Chauffören heter Dave och han har skägg. Har alltid velat ha helskägg så jag tycker han e cool :).
Igår tisdag (20 maj 2008) gigade vi i en nationalpark utanför Washington vid namn Wolf Trap. Giget var för särskilt inbjudna prominenta gäster. Vi spelade för dom som har donerat mycket pengar till parkverksamheten. Det var en ganska strikt publik men som ändå släppte loss efter ett tag. Giget gick utmärkt även om en del av oss hade problem med monitorljudet. Inga namn ingen glömd. För min egen del så hade jag kanonljud och kände mkt energi. Gött!
Efter giget var det "meet and greet". Det innebär att man få vara social med dem riktigt viktiga personerna. Ganska stelt och tråkigt i många fall. Men igår var det kul. Kanske tack vare champagnen i för sig :).
En av dem tunga inom Bushadministrationen var på plats och minglade. Secretary of the Interior Dirk Kempthorne. Typ ”Inrikesminister” med alla parker, reservat & naturtillgångar som ansvarsområde . Kul och träffa en sådan hög herre även om man inte diggar hans chef så mycket. Han sa att det är sådana som oss sprider fred…
Väl hemma på hotellet så blev det lite häng i frukostmatsalen.

Nu är vi på väg till Pittsburgh där vi skall spela ikväll. Onödigt vetande är att Pittsburgh möter Detroit i Stanley Cup final (ishockey alltså). Vi har hunnit med ett matstopp på denna 5 timmarsresa. Vi hamnade på en diner där galna servitriser skulle ha autografer hela tiden.

Väl mött till nästa gång
Matteus

Abba wannabees på turné...

Mjau. Så låter min telefon när jag får ett sms och det fick jag precis innan denna skivelse. Där undrades det när bloggen kommer :) Arrival skall göra 3 nedslag i USA under året och denna resa på ca 1,5 vecka är den första.
Vi startade resan natten mellan lördag-söndag den 17 maj. Samling kl. 05.00 var det för den gbg-baserade musikerskaran på Landvetter. Vi mellanlandade i Amsterdam vid 08.00. Där blev det en skön 5 timmars väntan innan vi drog över Atlanten.
Klockan 15.00 (21.00 svensk tid) landade vi i Washington D.C. Rekordsnabb pass- och visumkontroll den här gången. Skönt! Vi hamnade till slut på vårt hotell i Vienna strax utanför D.C. För att försöka komma in i dygnsrytmen här så kämpade man mot alla sovmonster. Klockan 21.20 så blev man besegrad...
Dagen D är idag tisdag och vi skall göra vårt premiärgig senare ikväll. Vi skall giga i en nationalpark i närheten vid namn Wolf Trap.
Men vad hände igår måndag?
Jo då var det så att vi var helt lediga. Nästan hela gruppen drog då in till city för att få en glimt av dom berömda sevärdheterna. Bl.a. Vita huset, Lincoln memorial och Washington monument. Kul och se i verkligheten. Shopping blev det också för en del av oss. När dollarn är så låg gentemot vår fina krona så drabbas man lätt av shoppingdjävulen...
På kvällen blev det rockklubb för en del. Svenska Candlemass skulle spela. Undertecknad fick snällt stanna hemma. Dunderförkyld, ensam och trött... :) Enligt rapporter så slutade det med efterfest i bandbussen.
Ny blogg inom kort och då blir det bilder och reflektioner gällande premiärgiget och annat.
/ Peter