Nu är klockan 08.30 och jag ligger i bussen och skriver detta. Brist på internet just nu gör att denna blogg får publiceras när vi kommer fram. Nu åker vi nämligen mot Orem Utah. En resa på 62 mil.
Det var en resa att minnas igår och även ett gig att minnas. För att ta vid där jag slutade igår så kommer vi äntligen fram såsmåningom. När vi körde in i Beaver Creek efter 12 timmar i buss utan Ac så var det som om vi körde in i en fantasistad. Staden eller snarare byn har bara 25 år på nacken och är en skidresort för de välställda. Det syntes även på byggnaderna och inte minst spelstället. Den ligger bara 1,5 mil från Vail och 2 timmar med bil från Aspen. Byn låg på nära 2 600 meter över havet. Det kändes vill man säga. Innan gig fick delar av oss ta syrgas. Eftersom resan blivit längre än vad som var planerat så blev det lite av en panikartad soundcheck. Spelstället hette och hade plats för nära 450 personer. Grymt fint och bra uppstyrt. Men. Monitorteknikern var som han var och jag (och många med mig) hade det sämsta monitorljudet hittills. Det var bra förutsättningar med grymt pa och en dyrare variant av Midas som monitorbord men killen som stod där hade nog inte alla hemma. Nåväl.
Trötthet i kombination med lång resa och hög höjd gjorde att man var groggy. Det var en arbetsseger och den så normalt stiffa publiken var med på noterna. Efter sista extranumret höll jag på och svimma.
Hotellet hette The Charter och dit anlände vi strax innan 23.00. Då bestämde sig några att trotsa trötthet och kika lite på stan. En lapp vid hotellingången visade en varning för björn J
Det kändes mkt speciellt att strosa omkring i stan. Fint men utan själ. Skidabstinensen som varit i tryggt förvar gjorde sig gällande. Vi hittade en öppen bar och den hette Cayote café. Där träffade vi en schweizisk bergshund vid namn Hance. En go liten rackare som bara var ett år men redan väldigt stor.
När vi väl kom fram till hotellet igen, denna gång för att lägga oss, så hittade vi ett pingisbord. Då var det kört. Så jäkla roligt. Många jämna matcher blev det och en del fula ord som följd. Det var absolut inte på skoj J
Vi får se vad som händer idag. Dave har fixat ac´n så nu kan man andas i bussen. Men det kommer nog kännas idag också. 8-9 timmar beräknas resan ta.
Hej hej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar