Mohegan Sun...

Så var vi framme i Uncasville och närmare bestämt på casinot Mohegan Sun. Det här hittade jag på Wikipedia:

"The Mohegan Sun Resort and Casino located in the village of Uncasville in the town of Montville Connecticut, is the world's second largest casino."

För att förklara ännu mer hur stort det här är så kommer en liten lista på vilka som spelar här:

Till helgen är Rascal Flatts här. Senare kommer Def Leppard, Meat Loaf, Josh Groban, The Goo Goo Dolls Beyonce, Brad Paisley, Justin Timberlake, Keith Urban. m.fl. Och Arrival då också. Kanske det största namnet av alla... Man fattar då kanske att detta är ett stort ställe.

Nåväl. Vi kom hit igår vid 14.00 (eastern time, 20.00 svensk tid).

Vi bor i sk. enkelrum som e grymt lyxiga. Efter vår hemska resa så bestämdes det att vi skulle ha ett möte med alla i gruppen inkl. vår amerikanska manager. Det var ett mkt lyckat och bra möte. Allt rensades. Grejen e att man har det hur bra som helst. Vi bor som sagt i ren lyx och treaten e grymt bra. Dessutom har vi hur bra väder som helst. Varför klaga på en liten resa på 29 timmar?

Igår gick jag och tränade på ett mkt bra gym här. När man var på tillbaka på rummet så tappade man upp ett hett bad. Slängde på slickbook på ipoden, släckte ner och njöt. Sen gick brandlarmet. Det visade sig att ångan från badet utlöste larmet. På med kläder och ut i korridoren dyngsur. Därefter kom en hotellmanager springades, och sen en manager till och sen brandkåren... Det händer väl bara mig.

Igår natt när jag skulle gå o lägga mig så borstade jag tänderna (som man skall göra) och tvättade mig i hett vatten. Gick o la mig men 30 sek in i sömnen gick larmet igen. Samma procedur. Fick då byta rum...

Idag är det onsdag och vi har vårt premiärgig på casinot. Kl. 20.00 (02.00 svensk tid) går showen igång. 21.30 skall det vara tyst. Rätt bra eller hur?

Hoppas många känner lite glädje av att man skriver den här bloggen. Skriv gärna kommentarer. För det kan man.

Må så gott hälsar alla i Arrival till alla er där ute i cyberrymden

Yours Sincerely Peter Strandberg

Sova på saken...

Nu är vi på Hilton Hotel i Hartford. Vaknade tidigt som brukligt men känner mig ändå utvilad. Man fick ju sova i en säng! Kl. 01.00 igår natt så fick vi reda på att vi skulle åka mot Mohegan Sun, där vi skall spela ons-sön, redan idag. Kl 13.00 (eastern time, 19.00 svensk tid) går bussen mot casinot. Vi skall då även bo där ifall det var någon som inte förstod det. Det var inte så populärt gjort av vår "gode" amerikanska turnéledare/manager. Att ha en 29 timmars resa i ryggen och sen få veta att man inte kan sova ut ordentligt så sent... Och att han själv flög på 3 timmar till samma hotell kanske man inte skall skriva här. Men nu var det försent.

Ja ja. Man slutar aldrig att förvånas.

Jag strosade omkring i Downtown i ett par timmar och hittade ett suveränt coffehouse där dem serverade riktigt bra kaffe. Det är annars en bristvara här i USA. Allt kaffe smakar blask. Starbucks e annars ett säkert kort. Nu skall vi snart åka och som vanligt så har man hunnit stöka till det. Så nu e de packning som gäller.

Hej hej

Bussresan som aldrig tar slut… men till slut så...

Sitter nu på bussen och klockan är 22.55 (Eastern time, 05.55 svensk tid) på måndagskvällen. Denna resa tar verkligen aldrig slut. Vi åkte från Milwaukee igår kväll kl. 20.00 (central time, 03.00 svensk tid). Vi har nu varit på resande fot i snart 28 timmar. Denna resa tar nog priset på alla gigresor som man gjort tidigare. Problemen startade när vi lämnade hotellet och AC´n var paj. Man skall komma ihåg att vädret e lite bättre än vad man hört att det är hemma i Sverige. Det blev riktigt varmt i bussen och vi beslöt att så här kan vi inte fortsätta. Vi stannade 2 timmar senare nära Chicago för mat och rast. Vår chaufför tog sig en titt på vad som kunde vara problemet. Han beslöt efter lång väntan att vi skulle ta oss till en nattöppen serviceverkstad i närheten. Ca 23.30 (Eastern time) var vi på plats på verkstaden och inväntade en mekaniker vid namn Wille. Grejen var att han höll på med en annan större bil och för av den enkla anledningen att han var själv så fick vänta så snällt., Denna serviceplats erbjöd en liten shop, stängda snabbmatsställen och ett litet arkadrum med massa spel. Vi var på denna ”icke plats” i nära 4 timmar! Strax innan 04.00 så var i bussen och AC´n fungerade. Nu var man riktigt riktigt trött. Jag sov personligen på golvet pga att denna buss inte är någon turnébuss. Inte ens en så enkel uppfinning som en dryckeshållare fanns… Som varmast så hade vi nära 40 grader varmt vid ett stopp tidigare idag (se ”klock-bild).
En del av oss har inte sovit en blund. Vi har säkert stannat 10 talet ggr men det har varit nödvändigt.
Det riktigt positiva är att det är ett riktigt gott gäng som inte bryts ihop hur som helst. Trots mardrömsresa så är alla vid gott mod. Det enda som alla ser framför sig nu är en skön säng.

På återseende. Kanske…
Herr Pe…zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Ps. Kl 23.38 stod vi i lobbyn på Hilton Hotel i Hartford mellan Boston och New York. Vi drog ner till baren ganska omgående och tog oss en sängfösare. Nu e klockan 00.55 och jag säger God Natt… ds

Jo då så att e...

Igår var det tredje giget på casinot i Milwaukee. Det gick väldig bra och nu känns det som att de e bare å åk.Det mest häpnadsveckande som hände var att undertecknad gjorde en Peter. Peter betyder klantig i detta sammanhang…
Jag skulle för syns skull ställa mig upp på trumstolen för att avsluta sista låten i showen. Jag kom upp men för att dramatisera det hela lite mera så började jag vicka lite på stolen. Då brast ena benet på stolen och jag föll baklänges och välte flera trummor på vägen. Jag hade änglavakt för det e bara ena vaden samt min rumpa som fått sig en törn.
Folk och bandet såg lite chockade ut och så även jag. Man kunde inte annat än att skratta. Idag gjorde vi det sista giget på casinot. Det var ett matinégig med start kl. 16.00. Det var också kanon.
Snart är klockan 20.00 (03.00 svensk tid) och vi skall snart åka med en buss i 15 timmar mot Uncasville som ligger mellan New York och Boston. Det blir nog en obehaglig resa… Men vi skall nog klara det.

På återseende
Herr Peter Strandberg

Nu ligger man i sängen på hotellet och skriver en blogg. Klockan är 09.00 här i Milwaukee (kl 16.00 svensk tid). Igår hade vi spelning nr. 2 på Nothern Light Theatre på Potawatomi Casino i Milwaukee. Efter en del ändringar i monitorn så var det en mkt bättre feeling för undertecknad igår. Gäller väl alla för det var första gången vi spelade 2 dagar i sträck. Idag blir det tredje gången och imorgon blir det en matiné föreställning.

Därefter blir det en rolig resa på ca 15 timmar med vår djurtransport. Det känns så i alla fall. Managementet i New York fick inte till någon riktig turnébuss utan vi åker med "Säfflebussen" som vår transport heter.

Roffe har haft lite oflyt med sina sound och annat. Borttappade och trasiga minneskort, en krånglande scussidisk samt hål i skrevet på sin fina nya scenkostym :).

Idag blir det gym, poolen och gig. Börjar kunna det här nu.

Spring spring, släpp hästarna fria... ohhh ohhhh.

Hejsan hoppsan

Summerfest...

Världens största musikfestival. Enligt affischerna. Där var delar av församlingen igår. Rätt maxat med mkt folk. En hel del fulla fjortisar enligt mig. Men vi var där för att se Black Crowes. Bandet som gjorde en cover på Hard to handle. Bra konsert tyckte nästan alla...

Dem spelade nära 100 minuter men inte Hard to handle.

Sen var man hemma vid 01.00 och då blev det sängen för undertecknad. Precis när man hade somnat så ringde min kollega från Sverige ang. lite privata affärer. Då lyckades man somna om som tur var men en timme senare så bankades det på väggen i rummet intill. Både en, två och tre gånger. Dem skyldiga är 2 clowner som jag inte kan avslöja namnen på.

"Ändelserna" är: -enrik och -ats.

Efter den väckningen kunde jag inte somna om.

Idag är det första giget i Milwaukee för vår del. Det skall bli väldigt kul. Tog en bild vid poolen igår. Där hänger dem flesta av oss hela dagarna. Det är riktigt jobbigt och ligga i solstol och plaska i poolen. Men nån måste göra det också...

Hej hej

Är nu i Milwaukee!

Ja. Det börjar ta sig. Idag är det onsdag och datum för dagen är 4 juli. Alltså USA`s nationaldag. Många affärer är stängda men dagen till ära är det strålande sol.
Vi åkte från Clarkston (nära Detroit) i måndags och var framme i Milwaukee vid fyra tiden på eftermiddagen. Vi är nu inne på central time igen och det innebär 7 timmar bakåt från svensk tid. 600 000 st. bor det här.
Måndagskvällen ägnades åt att kolla omgivningen. Hamnade på en bargata som var bra. Igår så shoppades det lite på stan och sen käkade några av oss på ett fantastiskt ställe vid namn Milwaukee Ale House (se den 2:a bilden till vänster) som ligger precis vid Milwaukee River. Lite Eriksbergs känsla på arkitekturen. Efter käket så gick vi upp en våning och kollade på en trio som spelade live. Basisten var inte från denna planeten. Och då menar jag inte det i positiv bemärkelse... Lite biljard blev det också. Och en öl...
Just nu pågår Summerfest och det är (enligt uppgift) en av USA´s största musikfestivaler. Igår var delar av tjejmaffian där och kollade på John Mayer. Det var en mkt bra konsert sas det. Och det tyckte jag med efter att ha sett honom i Cincinnati.

Vi bor på ett bra hotell mitt i stan. En tempererad utomhus pool med tillhörande solstolar och bra gym är några av faciliteterna.
Spelar vi aldrig undrar kanske nån. Jo det gör vi. Med start imorgon så spelar vi på Northern Lights Theater 4 dagar i sträck. På söndag efter gigget så drar vi till Hartford och Uncasville norr om New York.

På återseende
Peter